Till 2007-2008     Till 2009     Till 2011
Nyårsafton

Idag tog lammningen lite mer fart och det var 5 tackor som lammade. Tom den 31 december hade 15 tackor lammat och vi hade 29 levande lammungar.

Själva aftonen firade vi på restaurang Nunnan i Visby med 4 rätters. Jätte gott och trevligt. En av mina bästa vänner med sällskap dök också upp på Nunnan och det gick att ordna så vi fick borden bredvid varandra. Själva 12 slaget skålade vi in eller jag (någon måste ju köra) hos mamma och pappa.

 
20101230

Idag kom våra hyresgäster. I år stannar dom i hela 10 dagar. Fantastiskt roligt att dom väljer att komma tillbaka år efter år.

 

20101228

De första trillingarna. Duktig tacka som lammat själv och allt var ok.

20101226

På väg till arrendestallet. Vi var tvungna att stanna för att fotografera för det är ju tveksamt om vi får uppleva detta igen.

 

20101226

Hästarna fick spring i kroppen så snön yrde.

 

20101226

Och hur kul är det att få in en sådan här?

 

Julafton.

I dag började det lamma på riktigt. Det var en tacka som lammade och sedan fortsatte det med 1-2 tackor om dagen.

Det var meningen att vi skulle åka till mamma och pappa i Visby och äta julbord men här var det ju snöstorm vilket gjorde att vi till en början blev väldigt försenade och sen hade vi ingen lust att köra i det vädret, vi skulle ju hem igen.

På bilden ser ni vilken snödriva som bildats och som sen legat kvar jätte länge. Fick skotta en gång som blev lite krokig på sidan.

 

Nästa tacka lammade den 19 december, det var en som skulle lamma och den som Carl, skannaren trodde skulle lamma först. Jag tror dock att även den här tackan blev betäckt innan det riktiga baggsläppet för efter Bengt kommer det högresta vita ungar.

 

Filip kom hem för jullov den 17 december men Linnea hade ordnat så att han fick stå på stall hos Åke så hon kan ta in honom under nätterna och sköta kraftfodring som han är van med, hon menade på att han tappade av lite förra julen. Hon lånade Lord så Filip inte behövde vara ensam.

 

Jag backar lite till lammungarna som föddes den 16 december (förra bilden). Drog mig till minnes att även teaserbaggen Ior hade tappat sitt förkläde en dag och det förklarar ju utseendet på dessa svarta ungar. Dessa 2 ungar kommer ni att få följa lite under 2011.

 

20101216

Jag avslutade i natt med att skriva att lammungar är inspirerande och det stämmer verkligen så nu är jag redan här i dagboken igen.

När jag kom till arrendestallet i kväll hörde jag små lammungebräkningar. Och mycket riktigt en av våra gotlandstackor hade lammat. Hon gick i gruppen där vi hade teaserbaggarna från den 18 juli men följde inte med stora tackgruppen och teaserbaggarna till nya betet samma dag som klippningen den 26 juli. Antingen blev hon betäckt av Bengt då han tappat förklädet men ungarna ser ju mer ut som om en gute skulle varit inblandad, det finns gutar nere på udden.

Lammningssäsongnen denna gång startade alltså med 2 bonusungar.

Jag fick åka hem efter grindar mm så dom fick ett eget kryp in. Vi tar sedan hem dem om några dagar.

Tanken från början var ju att vi skulle betäcka gotlandstackorna i november men vi hoppade över det då vi insåg att vi inte kommer att ha några rena beten hemma vid gården att släppa ut lammungar på i vår. Det måste tas en 1:a skörd här hemma först för att få bukt med parasiter då det gått djur på alla 5 hemmavallarna nu i höst. Ja just denna hade ju knappast blivit betäckt i november om vi försökt.

20101215

Det börjar bli dags för lite uppdatering igen och nästan ett måste för snart går vi in i en period då jag absolut inte kommer att hinna. Beräknad lammning börjar på julafton. Det är 210 tackor som kommer att lamma under en 6,5 veckors period.

Sen sist mycket jobb men även lite avkoppling.

I slutet av oktober hade LRF kretsen pubkväll och vi var med. Det var på Nissevikens restaurang.

I början av november började vi fodra på några av betena.

Vi skickar lamm till slakt var 14:e dag och vid ett tillfälle i början av november hade vi som vanligt på kvällen innan ställt de utvalda lammen i en egen fålla inför att djurbilen kommer kl. 06.00 på morgonen. När vi så kom ut på morgonen så fanns det inte ett lamm. Dom hade lyckats få upp en grind. Det var bara ut och leta i mörkret och vi hittade dem i 2 grupper intill där det fanns andra lamm här hemma på gården som tur var.

Första helgen i november var vi i Västerås. Vi åkte på fredagsmorgonen och var hemma igen runt midnatt mellan söndag och måndag. Vi hade tänkt en dag mindre men just den helgen är turlistan omlagd och det gick inte att ta sig hem till ön. Det var främst 50 års firandet av Görans svåger Håkan på fredagskvällen som föranledde resan. Vi hade med oss ett lamm (slaktat/helfall) i present vilket var väldigt uppskattat av födelsedagsbarnet. Den här gången bodde vi hos Görans syster Lena och hennes man Kenneth så dom träffade vi mest den här gången. Det blev promenad efter kanalen i Hallstahammar. Det blev strosande i centrala Västerås, första gången för mig och ungdomsnostalgi för Göran. Besök hos första barnbarnet (Lenas alltså). På söndagen var vi hos Görans föräldrar. Tack alla för en trevlig helg. Här hemma passade pappa och Inga-Britt på alla djuren. Tack för hjälpen.

Vi har köpt fler foderhäckar för nu har vi så mycket djur så de vi hade räckte inte. Nu får alla djuren hösilage ute på betena.

Den 10 november hade vi länsstyrelsen här igen. Tvärvillkorkontroll och det var inga större problem. Men att dom bara orkar. Och ni som inte är bönder, ja ni har ingen aning om vilken administration det är, man skulle behöva ha en heltidsanställd på kontoret.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Höstfest i bygdegården med lammskalle den 12 november. Jag provade denna gotländska delikatess för första gången. Nja, inte särskilt gott och ögat åt jag inte trots att mannen mittemot lovordade dessa.

Tallrik 2, mat för fegisar som Göran.

 

 

Den 14 november var det dags för kalas i bygdegården igen. Det var kaffekalas som en skolklass ordnade.

 

Nu får det vara slutfestat på ett tag. Mitten av november och det är dags att ta itu med alla djur inför vintern.

 

Den 16 november vande vi av tackor med lammungar som lammade i september. Tackorna fick åka ut till en annan grupp med tackor på vallen på sandåkern, ja det var en tillfällig lösning inför installning. Bagglammen flyttades till de andra kvarvarande bagglammen och tacklammen flyttades till rekryteringsgruppen som gick i det lilla änget på gaveln av vårt hus. Några tackor med lamm fick dock gå kvar ytterliggare nästan en vecka då vi tyckte att ungarna kunde få dia ett tag till då de inte var riktigt så stora som de andra, bla. 2 av trillingungarna.

Den 17 november dräktighetsskannade vi. På bilden är det 253 tackor på väg hem, men inte kan man tro att det är så många. Av dessa var det bara 240 som gått på betäckning men några andra tackor har ändå hamnat i den här gruppen senare då det var enklaste lösningen just då och det lilla det kostar att skanna 13 tackor för mycket får gå om man jämför arbetet med att sortera ut dem.

Skanningsresultatet var både bra och dåligt. 210 dräktiga, bra. Väldigt många som väntar enlingar, mindre bra men vi vet ju att det beror på att dom nyligen var avvanda då de släpptes till bagge. Bra dock att dessa tackor nu kommer rätt i tid för lammning och nästa augustibetäckning, dessutom växer enlingar bra så slaktpengar bör komma in redan i mars.

Den 18 november var vi på "Lammtåget" information om och av Svenska fåravelsförbundet och Elitlamm som informerade och visade 2 nya delar av datorprogrammet Elitlamm nämligen Elitlamm Foder och Elitlamm Analys. Mycket spännande. Elitlamm Foder är redan igång och vi har börjat använda det.

Vi har arrenderat ett lammstall där vi kommer att ha alla tackor som inte ska lamma i vinter. Lite små jobb för att det skulle vara klart för att ta emot djuren. Stallet ligger bra till, raka spåret ca. 750 meter.

Den 19 november sorterade vi alla tacklamm som var tänkta till slakt. Ytterliggare ett antal får bli livtackor nu när vi får så mycket stallplats.

Den 20 november körde vi alla årets ungtackor till det nya stallet.

Den 21 november körde vi alla tackorna från sandåkern till det nya stallet + de sista som lammade i september, deras bagglamm fick gå till gruppen med bagglamm och 3 tacklamm får vänja av sig själva under vintern, det blir nog bra.

Den 22 november tog vi hem de 253 djuren från skogen igen för att sortera ut de som inte var dräktiga. Vi skrev även upp alla dräktighetsresultat enligt färgmarkeringarna men inte fick vi ihop det så som Carl, skannaren sagt, nej nästa år blir det antingen grisfärg eller så måste man pausa och anteckna när han skannar de bruna djuren. Vi tror dock att vi fick klart för oss vilka som var dräktiga men några har nog hamnat i fel grupp men det är ju inte hela världen. De dräktiga fick sedan återgå till skogen ett dygn medan de tomma kördes till nya stallet.

Nu har vi kört 251 tackor till nya stallet. Det går ca 30 st på vagnen så det blev många lass.

Det finns gott om plats för djuren, alla har drygt en matplats vid samtidig utfodring och sedan har vi hela gamla ladugården som löper längs med ena sidan också så det finns även överdrivet bra med liggyta. Se bilderna, det är 2 långa foderbord där de kan äta från båda hållen. En rundbal med hösilage hängs upp i en krok i en räls inför utfodring. Sedan skjuter man balen framför sig längs foderborden och med hjälp av en högaffel river man loss hösilage som hamnar på foderbordet.

Den 23 november fick då de 210 dräktiga komma hem och sorteras i grupper beroende på antal foster. Nu får dom bo hemma i nyhalmade stallar. Tack vare nya stallet behöver vi inte alls fylla ladugården till gränsen av vad som är lagligt utan djuren kommer att ha mycket mer plats vilket antagligen kommer att märkas främst på att det går åt mindre halm men å andra sidan har vi ett helt nytt stall som också ska halmas men man behöver inte halma lika ofta. Rent teoretiskt skulle vi kunna ha alla dräktiga i ladugården men nu blir det bara drygt halva gänget och resten får bo i verkstaden och det vi kallar bakom verkstaden.

Den 24 november gick året utslagstackor till slakt. 2 veckor senare än vi har anmält vilket vi tyckte var urdåligt då vi faktiskt har ett helårskontrakt och inte ska behöva stå på väntelista.

 

 

Den 25 november kom snön så nu blev det brådis och även våra baggar fick tak över huvudet.

 

På kvällen var vi på leverantörsmöte.

 

 

 

Och ännu senare på kvällen åkte vi till Jazzklubben där Björn Persson Blues Band spelade Jimi Hendrix.

 

Den 26 november fixade vi ligghallen för hästarna och under tiden tog deras hösilage tydligen slut nere i skogen så straxt innan vi skulle gå ner och hämta dem kom 5 av 7 hästar av sig själva. Det var bara lugna gamla gubbarna Embargo och Pilot som jag fick gå ner och hämta, dom stod så fint inne i skogen skyddade både mot snö och blåst. Nu blir det istället att tillbringa vintern på en blåsig vall men det finns en lagenlig ligghall men här råder hierarkisk ordning så den får man vara glad om man får tillgång till. Ytterliggare något någon kontorsnisse utan verklighetsförankring har hittat på.

Nu har vi en vinter framför oss då dagarna går till att vattna, fodra och halma. Det är alltid någon bal som ska till, det finns dagar då vi ställer fram 14 st nya balar för att det är slut samtidigt på flera ställen.

 

Baggarna några dagar senare. Jag tyckte det såg ut som en tavla.
Den 29 november. Burrr, inget vidare väder att stå ute och väga slaktlamm.

Den 1 december serverade jag en lunch i bygdegården. Jag är ju med i styrelsen och vi försöker tjäna lite pengar till bygdegården och då jag ju är hemma under dagen så tog jag lunchen medan andra tog morgon fikat och städningen efteråt efter att vinden haft byggmöte hela dagen.

Den 8 december var jag i stan, skulle till tandläkaren. Passade sedan på att hälsa på min mormor en stund. Mormor var i tidningen igen nyligen, tänkte att jag kanske kunde länka till det men jag får hålla med Mien, sökfunktioen på hela Gotland är värdelös. Efter att nu i flera år åkt ända till Visby för att gå till tandläkaren och då det nu sen drygt 3 år är hela 7 mil till Visby så har jag bestämt mig för att byta till tandläkaren i Burgsvik dit det är en mil.

I lördags den 11 december hämtade vi lammfioler vi lämnat in för rökning. Kan nämnas att det är något helt annat det än det vi fått på div. julbord. Sedan blev det en spontan resa till Visby för lite julhandel.

Mellan vattning, fodring, halmning, vägningar och nu också snöröjning fortsätter vi att städa ur det sista i verkstaden för att få mer plats till alla lammungar som förväntas komma. I den vevan måste även garaget städas så att de saker som faktiskt ska sparas kan flyttas dit.

Snön och vintern har tagit ett ordentligt grepp om Gotland och det som kom den 25 november ligger än och har bara fyllts på. Det är dock skönt att det är fruset och torrt på gården.

Bild 2 här. En vanlig arbetsdag får jag njuta dessa vackra vidder.

I går den 14 december var vi på sista kvartalsmötet för i år med Ekolamm Gotland vilket alltid hålls på Scan eller som det numera heter med ny huvudägare Gotlands slagteri AB där vi blir bjudna på julmat.

Nu önskar vi alla en God Jul och ett Gott Nytt år för som jag skrev i början, nu börjar lammningen och det kommer att bli intensivt så jag räknar inte med att jag återkommer förrän den är över. Å andra sidan är lammungar så inspirerande så man vet aldrig.

20101028

Den 26 oktober vande vi av 15 tackor med lammungar och passade även på att väga lammungarna. På bilden är det den förstfödda (knappast möjligt att dom vill visa finaste sidan båda två på bild) visst en enling men ändå 49 kg 3 månader och 5 dagar gammal. Det var fler som var slaktfärdiga så dom går nästa gång. Trillingungarna som på vägningsdagen var 2 månader och 22 dagar vägde 30 kg, 25 kg resp. 23 kg inte dåligt det heller och dom fick gå kvar med mamma. De avvanda lammungarna går kvar med de tackor och lammungar som inte vandes av för att förändringen ska bli så skonsam som möjligt men sedan kommer de att flyttas till andra grupper för snart är bagglammen könsmogna och så här års vill ju tackorna bli betäckta. Mammorna flyttades till ett vallbete en bit bort så de inte kan höra varandra men rent generellt så går det väldigt smidigt att vänja av när lammungarna är över 3 månader.

 

Göran håller på att bygga ett isolerat rum i ladugården där vi har hydroforen och varmvattenberedaren. I år ska det igång med cirkulationspump så vi får det smidare med vattenförsörjningen via vattenkoppar. Det kommer även att finnas ett handfat och möjlighet till stöveltvätt.

 

 

Jag har gjort en ny hemsida till våra lammskinn, www.lammskinn.net som nu ligger ute.

 

 

 

 

Optima i antagligen världens största hästbox. Hon har dragit på sig hovböld och var helt blockhalt på ena frambenet. Veterinärerna hittar inte felet utan det är hovslagare som behövs när hästar är halta.

I vilket fall som helst så finns det nu en veterinär Viktoria Sporre som kommer ut med mobil röntgenapparat så Optima röntgades då hon ju sen tidigare har fång och veterinären trodde att det kunde vara ett nytt fånganfall. Passade även på att röntga Embargo som ju fick ett överben för ca 2 månader sedan och fortfarande inte är helt ren i traven. Jag måste ju veta om jag kan rida på honom igen eller vad som händer. Det visade sig att griffelbenet varit av men läkt fint. Han kan sättas igång igen om någon månad med skritt, kanske blir han aldrig helt ren i gången men huvudsaken är ju att det går att rida. Toppen som har ont i ryggen, hur han nu har kunnat få det men ont har han när man tar på en viss punkt och sadel gillar han inte fick ryggen röntgad, inga större fel på kotorna men kanske ändå någon nerv som kommer i kläm. Vi får prova med bra padd och se om det går att avlasta trycket från sadel och ryttare.

När det gäller Optima så såg fånget kanske lite bättre ut än sist så Viktoria tyckte att jag kunde betäcka henne så det blir nog så till våren.

20101024

Dags för lite uppdatering av allt vi gjort sedan sist.

Den 2 oktober samlade vi i hop tackorna som gick kvar på udden. Det var de renrasiga dorset, texel och gotlands tackorna samt de tackor som går till slakt om några veckor. De renrasiga kördes till ett bete och de som ska slaktas fick komma hem till betet i kvarngården.

Den 3 oktober var det sockendag här i socknen som vi deltog på, det var tipspromenad, utställning och mat förståss.

Den 5 oktober var vi på en kursdag, 1000 tackor en person. Lite tips fick vi allt när det gäller att förenkla hanteringen bla genom att alltid driva åt samma håll vi exv. vägning. Men att klippa klövarna på 250 tackor på 15 minuter, nej då får vi allt flytta till ödemarken och sedan asfaltera några kilometer. När hon kom till byggnader så var det rena fantasierna, skulle tro att vi skulle behöva dubbla avräkningspriset om det skulle räknas hem.

Den 6 oktober var vi på leverantörsmöte hos Scan, det var mycket intressant men jag blev inte ett dugg klokare på vem det är som tar alla pengar, dom slingrar sig. Grisbönderna är i upplösningstillstånd. Mitt tips är att gå över till lamm. Det är ju konstigt att den danska och svenska grisbonden får ungefär lika mycket betalt. Den danska har en billigare uppfödning pga färre/mindre djurskyddskrav samt kan pumpa djuren fulla med antibiotika. Mervärdet för det svenskproducerade som konsumenten får betala, vems ficka stoppas de pengarna i?

Hösilage ska vi nog ha så det räcker i år.

Den 9 oktober flyttade vi hästarna till ett bete där det inte gått några djur ännu i sommar så kan dom gnaga av där innan det är dags att börja fodra.

Vi flyttade även hem stora tackgruppen till hemma skogen.

De renrasiga fick också nytt bete igen.

Den 12 oktober hade vi besök av kontrollanten av betena, inga större konstigheter där och till skillnad mot många den här sommaren så var våra marker väl betade sa hon.

Under några dagar i mitten av oktober körde vi hem all halm som ska till inför vintern. 200 balar men det går med 2 traktorer och dubbla vagnar på varje. Här har vi ställt in en del under tak och resen ska plastas är det tänkt men sen började det ju regna så vi får vänta till de torkat.

Vi har sålt gamla IH traktorn och det får vi tacka Henrik för som är så intresserad av maskiner som hittat en som ville ha en traktor och tänkte på oss.

Den 19 oktober fick ungtackorna nytt stycke på vallen där dom gått sedan en tid men efter stormen i fredag natt, morgon tog vi hem dem. Vi tyckte att det var för utsatt läge mitt på en vall och ganska nära havet dessutom. På bilden har vi först kört över dem på stycket där dom gick i somras för att kunna komma in med traktor och vagn genom elnäten. Vittra hon får numera stanna hemma då och då och Kim får följa med och valla i stället. Hon har blivit jätte duktig och kan även höger och vänster.

Man kan nästan säga att cirkeln är sluten nu, i stort sett alla djur går nu på hemskiftet, nära och enkelt inför installning framöver.

Den 21 oktober var vi på teater i Hemse, Annabelle & Trollkarlen.

I går den 23 oktober kom vi igång med förberedelserna i ladugården inför vintern. Tanken är väl att vi ännu ska göra ytterliggare någon större port så det är lättare att få in storbalar. Sent ute som vanligt vilket väl delvis beror på att vi bestämmer i sista sekunden hur vi vill ha det. Portar och skenor har vi redan så det ska väl vara fixat ganska enkelt.

Idag har vi tagit in slaktbaggarna, dom får nu bo i det röda och ha tillgång till den plattan. På vallen där dom gått på så går dom in mellan en gammal mur och staketet till nästa vall för att få lä och det blir så upptrampat och lerigt nu när det regnar så dom blir så smutsiga. Nej då får dom det bättre nu. Sista bilden.

De andra djuren har mer naturliga vindskydd i form av skog, halmbalar och byggnader.

Lammungarna som föddes i somras växer och mår bra, den äldsta blev 3 månader nu den 21 oktober. Vi har inte vant av än men det ska vi göra vilken dag som helst. Några av de äldsta enlingarna tror jag kan gå med nästa skick till slakteriet. Tacklammen kommer att få leva och bli tackor här på gården. Ska försöka ta en bild på den förstfödda och hans mamma innan avvänjning så ni får se hur han har växt.

Nu börjar jag bli sugen på nya små lammungar men det är nog ändå tur att de inte kommer förrän runt jul.

20100928

Den 16 september tog vi hem alla lammungar som är födda i våras. Betena var nog slut och många hade dragit på sig diare och trots försök med hö för att dom skulle få lite torrare mat ville det inte ge sig. Det visade sig att dom dragit på sig parasiter så vi avmaskade. Först fick dom vara inne med rastgård en vecka och äta av årets fina ensilage så vi kunde följa upp bajsandet och det verkade bli bättre. Sen har vi klippt dem för dom hade skitat ner sig en hel del. En vecka senare fick dom komma ut igen på fin återväxt här hemma. Vi har även särat på dem så tack- och bagglammen går för sig.

Lördagen den 18 september var vi på Fårönatta. Främst åkte vi dit för att övervaka SM i fårklippning som alltså hölls på Fårö i år och då våra gotländska klippare tillhör eliten är det extra roligt. Vi träffade många bekanta, främst inom fårnäringen men även en av mina klasskamrat från grundskolan samt andra Näsbor. På första bilden är det en av semifinalerna. Längst till vänster är det en av våra klippare, Reine.

 

 

I pausen mellan semifinaler och finaler åkte vi till Kutens bensin där ingen av oss varit tidigare men då det tydligen är ett riktigt kultställe var vi ju tvungna att kolla in stället. Otroligt men här träffade vi ytterliggare en av mina klasskamrater från grundskolan.

Sen hade jag hoppats på att man äntligen skulle få se Bergmans hus men där fick vi tji. Det som annonserats ut var bion vid Bergmansgårdarna men det var ju inte där han bodde. Fick senare reda på av Helena, klasskompisen på lammklippningen att det fortfarande skulle vara hemligt så de konstnärer som kommer dit ska få vara ifred.

 

 

 

 

Tillbaka till SM i fårklippning och finalerna. Utöver SM var det också en öppen tävling så det var klippare här från världens alla hörn. I öppna kom vår klippare Torbjörn 2:a. Bilden på prisutdelningen är SM där Torbjörn till vänster tog 1:a priset (för 4:e gången) och där vår klippare Emil tog hem 2:a priset (han har också ett 1:a pris tidigare). Det var massor med folk, flera hundra enligt mig men jag tror det stod 1000 i tidningen. De utländska deltagarna blev också uppropade för särskilt tack för att dom kommit. Här fick vi som missat det tidigare en 2:a chans att se när ett lamm klipptes med handsax. Ullen som blir kvar blir något längre än med en maskinell sax vilket är nödvändigt i vissa bergsområden i Nya Zeeland där vädret kan vara nyckigt med risk för att det nyklippta lammet annars fryser ihjäl. Det innebär alltså att det är en ansenlig mängd lamm som klipps på det sättet. Här gäller det att ha starka händer. Det var svårt att hinna fotografera så man såg saxen men på sista bilden syns den, bildkvaliteten i övrigt kan ju diskuteras

Väl hemma igen hade det hänt något med elen i delar av huset. Man blir ju något förbryllad av att spisen i köket måste vara på för att det ska gå att se på tv. Det var en av huvudsäkringarna som gått sin väg. Typiskt när man inte är hemma och har hyresgäst fast sen visade det sig att hon inte varit hemma.

I förra veckan hade vi Eu-kontroll. Det tog 2 dagar. Vi har bra koll på våra djur men alla skulle räknas. På de flesta betena var det inte fler djur än att det gick att räkna dem när de gick och betade men på det stora tackbetet fick vi hägna in dem och sedan släppa ut 15-20 st till en mindre fålla. Räkna, skriva upp, ny grupp osv. Antalet tackor, baggar och lamm stämde med journalen och alla djur han tog numret på kunde återfinnas i journalen. När det gäller lammen, antal, journalföring betessläpp mm var allt som det skulle. Konstigt bara att det även var så noga att räkna baggarna för i Eu-ansökan får man inte räkna dem, som om dom inte ingår i produktionen. Man kan ju undra vad det blev för produktion utan baggar. Inga större problem heller med åkermarken men vi får väl se när dokumentationen kommer, vi vet ju att vi inte hunnit allt samt avstått att så på någon bit, det blev torka och inte tänker jag kasta typ 20.000:- i utsäde i sjön för att det inte går att ändra efter den 15 juni. Betesmarkerna var det någon annan snubbe som inventerade så där vet vi inget.

Sen har även jag fyllt år. Det firades inte så mycket. Grannarna var här. Mamma och pappa, särskilt pappa trivs ju bäst i värmen och just hemkommen från Kroatien åkte sedan båda till Turkiet på min födelsedag.

Den 26 september fick årets ungtackor nytt bete och i samband med detta vägde vi dem så vi får en vink om vilka som kan vara redo för betäckning i november.

Nu håller jag på att renovera och förbättra ett bete med eltrådar så vi kan släppa baggarna på ett bra eftersommarbete så dom äter upp sig lite inför vintern och för den delen även betäckning för några av dem.

20100915

Vädret blev lite bättre igen och man kan vara ute och jobba i bara linnet.

Vi har haft det häktiskt, som vanligt händer allt på en gång och det mesta borde ha varit gjort igår. Trots det har vi ändå gjort mycket trevliga saker den senaste tiden.

Den 4 september var vi tillsammans med andra gotländska eko odlare på Varplöse vattenpark. Mycket kul att se. Det ligger ju bredvid gamla sockerbruket i Roma och det är samma ägare så vi fick också en guidad visning av sockerbruket och deras olika lokaler vilket var ännu roligare och mycket intressant. Via http://www.sockerbruket.com kan ni läsa om allt som händer där och lite till.

Den 6 september var jag på invigning och första spadtaget för fler etapper av de nya vindkraftsverken som ska ersätta de som nu finns. Jag hade helt glömt bort det och var på väg för att hämta stora vattentanken som behövde fyllas när jag mötte så mycket bilar som inte är vanligt här och då kom jag ihåg, det var bara att vända och ta bilen ner på udden istället. Det var massor av folk, flera som talad, det bjöds på korv med bröd och äppelmust samt fika.

På kvällen var vi på slaktplanering med Ekolamm Gotland vilket var förlagt till Stava Gård. Patrik Von Corswant berättade om gården och naturligtvis om mejeriet det senaste projektet på gården. Vi fick mat i restaurangen, kan verkligen rekommenderas, något av det godaste jag ätit. Läs mer här http://www.stafva.se/index.pab. Det måste ha varit så intressant både på sockerbruket och på Stava så någon kamera hade jag tydligen inte en tanke på tyvärr.

I förra veckan kom det en tysk tjej som ska bo och rida här hos oss några veckor.

I förra veckan hade vi också den årliga Krav revisionen. Själv tycker jag att vi inte har någon ordning alls på alla papper och allt som ska vara dokumenterat men revisorn var mycket nöjd och tyckte att vi har mer ordning jämförelsevis och lätt kan ta fram det hon vill se och veta.

I fredagskväll den 10 september tog vi båten till Oskarhamn för vidare färd till Vreta Kloster utanför Linköping. Vi bodde på vandrarhem i Ljungsbro över natten och på lördagen var det baggauktionen som gällde. Vi var inte där för att köpa bagge utan för att lära oss, vi kommer ju själva att ha lite renrasig avel av köttdjur, texel och dorset. Baggauktionen var både rolig och lärorik. Vi träffade 2 andra gotländska lammproducenter och hörde att även en 3:e var där. Vi träffade dem som vi köpt våra finulls- och suffolkbaggar av. Vi började prata om hur det blir när man har flera baggar i en och samma betäckningsgrupp och att man helt klart märker att det kan vara olika fäder till lammungarna när baggarna dessutom har varit av olika ras. "Det ser man ju på ungarna" sa hon. Dom berättade att dom tom haft trillingungar med olika fäder, en texel, en finull och en suffolk. Vi träffade även fastländska lammproducenter som vi träffat tidigar och en hel del andra.

Efter baggauktionen bar det av till Västerås där Göran har sina föräldrar och syskon. Det första vi gjorde var att åka till både Dingtuna och Vångsta utanför Västerås så Göran kunde visa mig var han bott som barn och ung man. Sedan bar det av hem till Karin, hennes döttrar och pojkvänner där vi spenderade natten. Det blev en trevlig kväll med mat och gott att dricka. Tyvärr missade vi Karins man som typiskt nog var på kick off på Gotland av alla ställen just den här helgen.

På lördagen besökte vi Vallby friluftsmuseum innan vi åkte till Görans föräldrar där vi blev bjudna på lunch. Sedan åkte vi till Hallstahammar för jag ville ju även se hur Lena och Kennet bor. På eftermiddagen samlades sedan alla hemma hos Görans föräldrar på fika med massor av gott hembakat. Tack till alla och det var jätte roligt att få träffa er igen och se hur ni bor.

Vet inte vad jag tänkte på under vistelsen i Västerås, ingen kamera kom upp där heller.

Vidare till Nynäshamn och båten hem. Hemma igen vid 01.30. Mamma och Inga-Britt som skött om hus, hundar, katter och lamm var ännu uppe när vi kom. Tack för hjälpen.

Tänkte att när jag nu länkade både till sockerbruket och till Stava gård så lägger jag också in en länk till Ejmunds gård där Göran nu jobbar en del. Köttet vi åt på Stava kommer från Ejmunds.

I dag är Göran hemma. Han kör hem de sista balarna, jag har röjt ännu mer på stora planen så vi ska få plats. Sedan ska vi sortera och flytta lamm.

I dag tog vi även bort baggarna i stora betäckningsgruppen, det blev en vecka senare än planerat men det gör inget. Vidare flyttade vi alla tackorna till nytt bete. Alla 240 tackorna var med vilket är ganska fantastiskt med tanke på att betet dom gått på är på runt 38 ha och stora delar mycket bevuxet av enbuskar. I stort sett alla har blivit betäckta. Ska bli väldigt intressant att se resultatet vid scanningen i november.

20100902

Hu då var det redan september. I dag blåser det och regnar från och till. Det är kallt och eländigt. Får sitta inne en stund, jag har kontorsarbete som ligger efter men det är så himla tråkigt.

Ungtackorna har fått nytt bete. Jag har dragit upp eltråd på vallen bredvid där de har gått.

Sen har jag fortsatt med att dra eltråd på det nedre standbetet på Gans. Det är snårigt och eländigt längs staketet. En sträcka på 300 meter tog mig drygt 8 timmar. Då var det ändå inte klart utan jag fick säkert lägga lika mycket tid på resterande sträcka för att nå fram dit jag kom förra året. Nu är det i alla fall klart och tackorna som går på betäckning kan nu även komma ner på det undre stycket igen.

2 av hästarna har vi flyttat till det vi kallar Gans trädgården, lammen vill ju inte vara där och där är det nog omöjligt att få upp el så dom inte går ut. Det måste ju dock betas för annars blir det bara en massa gammal föna.

Göran har även hunnit fylla år. Det blev inte mycket till födelsedag i år heller, mitt i hösilageskörden. Här lastar vi inte dubbelt för balarna är väldigt tunga. De är slagna och rullade på en gång.

Vi vill ju helst att höet ska ligga och torka ett tag. Göran hade koll på vädret och propsade på att det skulle ligga. Det skulle inte regna men alla väder siter kan ju ta och lägga ner för sedan fick vi köra med strängluftaren 2 gånger och det rullades inte på 4 dagar. Hur kan det vara så att dom inte ens har framförhållning till nästa morgon. Vi har dock fortfarande flera vallar som ska slås så det är väl lika bra att slå och rulla på en gång.

Lammungarna växer och frodas. Här är den första som föddes nu på sensommaren.

 

 

 

 

 

Här ser man ett gäng typiska ungar efter div. tackvarianter och suffolkpappa.

 

Bokningarna för nästa sommar har börjat komma. 3 stycken på en och samma förmiddag.

Filip har åkt med Linnea till ridgymnasiet i Visby igen och i den vevan har jag köpt en ny hoppsadel till honom.

 

 

20100816

Tiden springer som vanligt.

Den 19 juli började Göran jobba lite mer regelbundet på Ejmunds så nu är det jag som är bonden hemma. Kör omkring med traktorn och byter redskap på lastaren som om jag aldrig gjort annat. Nja lite överdrivet kanske men oj vad jag har lärt mig mycket och ja jag kan byta verktyg på lastaren och använda dem.

Bilden är tagen den 19 juli under en av mina nästan dagliga vandringar runt hela strandbetet så man har koll på djuren, så ingen sitter fast någon stans eller är sjuk. Mycket flyter i land, det är brädlappar, tätraförpackningar från diverse nationer, repstumpar, glasflaskor, plast i alla varianter mm. men det här tar väl ändå priset.

Också den 19 juli på inspektionstur på det andra strandbetet dit tackorna ska flyttas efter klippning och inför betäckning. Provar nya vägen som vindkraften har anlagt åt oss. Nu blir det betydligt lättare att ta sig fram här även när det är vått. Det har väl känts lite som ett chansande tidigare.

 

 

 

Den 20 juni tog vi hem de tackor som vi förväntar oss ska börja lamma. Det är 46 st som fått något som liknat stämpel och som jag också skrivit upp. Dom har gått på ett riktigt bra bete och nu får dom gå i trädgården bakom huset. Det är tänkt att dom får lamma ute och att vi sedan tar in dem några dagar så varje mamma och hennes lammungar knyter an ordentligt till varandra i egen box.

Den 21 juli var vi alla 4 på traktorslalom i Hejnum. Något jag väl aldrig trott att jag skulle gå på. Först var det slalom för 4-hjulingar, där det klart var en fördel med de lättare mer sportiga modellerna. I traktorslalom hade deltagarna allt ifrån gamla traktorer till stora moderna och här var det de gamla som är mycket mindre och smidigare som tog hem de bästa placeringarna. Det var faktiskt riktigt roligt.
När vi kom hem på kvällen hade den första börjat lamma. Lite tidigare än vi räknat med. Göran hjälpte till lite för att skynda på det hela för det höll ju på att bli mörkt och sedan fick hon flytta in.
Den 22 juli på morgonen hittade vi denna med lammungar på morgonen. Den unga förstalammerskan hade inte lyckads hålla båda i liv, det var vått och eländigt ute på morgonen. Den i bild lyckades jag dock rädda genom att ta in och värma upp och se till att den fick sitt första mål.

Dagen var varm och kvav, rent hemskt.

Den 23 juli kom regnet. Åter igen välbehövligt.

Den 3:e tackan hade lammat på morgonen. En enling och då är det lättare för tackan.

På kvällen var det grillfest här i Näs. Helgrillat lamm. Då det regnade så höll vi till på Skåls. Vi var sena, tackor på rymmen igen men sedan blev det en riktigt trevlig kväll. Innan mörkret föll gick jag hem för att kolla lammningen. Praktiskt med fest på Skåls, väldigt nära.

Den 24 juli lammade den 4:e tackan, den första ungen levde, unge 2 en stor som var död kom inte ut då ett framben var bakslaget, unge 3 var avig, den levde men hade för mycket vätska i lungorna så jag kunde inte rädda den

Nu bestämde vi oss för att tackorna fick flytta in under lammning. Dels är det lättare att hålla koll på kvällarna då det finns lampa och sen är det inte kul när det regnar och nu verkar vi ha kommit in i en lite regnigare period. Det kan inte vara lätt att vara tacka och slicka flera ungar torra när det är vått på marken och kanske till och med regnar.

 

Den 25 juli på kvällen var vi på senaste Beck filmen i Burgsvik. Det är ju en kulturbio med gamla bänkar mm. Mitt i filmen är det paus för att dom ska byta filmrulle. Då lyckades jag lura Linn ordentligt och sa att nu får vi komma tillbaka och se resten nästa söndag, det är så det funkar här på landet. Hon gick verkligen på det.

 

Den 26 juli klippte vi nästan alla tackor utom de som lammar nu vilka ju redan är klippta så det blev drygt 380 djur. Jag hade förberett med att flytta ner ett helt gäng med grindar till stranden så vi kunde bygga en bamse fålla.

På bilden är det nyklippta ungtackor, bla. pandaungen.

Alla som gick på vårt strandbete flyttades sedan till stranden på Gans.

Den 27 juli körde jag flickorna till Visby, det hade dom varit sugna på i flera dagar men inför och under klippning hade vi faktiskt inte tid med det. Då det var länge sedan jag var i stan passade jag på att hälsa på mormor.

Den 29 juli. En groda eller är det en padda?

Jag såg en eller det kanske var samma för någon dag sedan i brunnen till ladugården. Inga-Britt berättade att hon hade lärt sig i skolan att det inte finns grodor på Gotland utan bara paddor så hon undrade om den var grön och jag tyckte nog att den var ganska grön men här ser den mer brun ut. Någon som vet om detta är en groda eller en padda?

På kvällen den 29 juli var vi på tornerspel vid Kattlunds i Grötlingbo. I bild kommer de i kortege till spelplatsen.

Den 30 juli åkte Matilda och Linn till fastlandet igen och sedan vidare till Linns pappa.

 

Den 31 juli klövverkade vi i stort sett alla tackor samt passade på att rent allmänt kolla hur de mår med hull, tänder, juver och så, jag bockar av alla samt kollar av ev. anteckningar på just det djuret. Några fick åka tillbaka till gamla stranden då de antingen ska slaktas i höst eller betäckas i november istället för nu. Jag hade förberett med att hämta grindar från ena stranden till stranden där de nu går. Vi hyrde en sk. tackvändar som tackan går in i och sedan drar man åt så hon fixeras och inte kan ramla ur och vänder på hela paketet. Vi hade 2 killar som var med och hjälpte oss och vi höll på i 10 timmar. Det underlättade verkligen att vi inte hade något byte av turister den lördagen. Glömde tyvärr att ta någon bild, det blir så när det går i ett.

Den 1 augusti var det dags att byta baggar. Här har vi vallat in alla djuren och hämtar teaserbaggarna med hjälp av grimma och grimskaft.

Tillbaka med teaserbaggarna till baggbetet. Där hämtade vi istället de riktiga baggarna. Det är 6 st texelbaggar och 2 st suffolkbaggar som fick åka med vändande kärra ner till tackorna istället.

Sedan klövverkade vi själva ca. 70 tackor som vi hade här hemma och som nyligen avvants från sina lammungar och sen kördes de ut på andra beten.

Bilderna tagna den 2 augusti. Jag hade varit på betet där vi har slaktlammen. På tillbakavägen fick jag vänta då Kents kossor och kalvar skulle byta bete. En härlig syn men här visade det sig att dom gick åt helt fel håll så det var bara att vänta på att alla skulle komma tillbaka och gå åt rätt håll.

 

 

 

 

 

 

 

 

Nu har dom kommit rätt och jag kunde köra ut och köra efter på vägen.

Också den 2 augusti, den första betäckta tackan tror jag. Just den här är en av de som föddes på sensommaren förra året.
Den 3 augusti. Det råder full aktivitet på betäckningsbetet.

Gamla dorstbaggen har vi släppt in till de som förväntas lamma men det är säkert någon som inte är dräktig och då kan han få betäcka i stället. Först var han väldigt aktiv och försökte hoppa på allt även högdräktigt men här den 3 augusti har han resignerat något.

Vet inte riktigt när han ska få jobba. Just nu har vi bestämt att det bara är slaktungar som ska födas i januari så därför använder vi bara texel- och suffolkbaggarna. Då vi även kommer att ta bort baggar så det verkligen bara lammar i januari, så vill vi ha så många tackor som möjligt i den gruppen så så många som möjligt brunstar och blir dräktiga. Sen kommer vi att betäcka senare i höst för lammning i april, det blir då årets ungtackor samt våra renrasiga texel, renrasiga dorset och renrasiga gotländska pälsfår och kanske kan det räcka, det är nästan 100 tackor och så sen betäckning brukar bli lyckad. Fast kanske skulle jag kunna ta särskilt utvalda tackor från stora betäckningsgruppen som är tomma vid novemberskanningen till dorsetbaggarna för rekryteringar men det ska jag bestämma senare. Kanske ska jag också eller istället prova med dorset på några av årets mest välvuxna rekryteringar vi får se. Men jag har ju främst köpt dorset för att få in dorsetblod i våra korsningstackor så framöver tror jag att vi ska använda dorset i mars betäckningen då det är så dåligt pris på köttet på vintern, då kan jag istället behålla tacklammen och dom är lagom 1 år gamla till augustibetäckningen.

Titta vilka fina ungtackor. Bilden tagen den 3 augusti.

 

Dagarna rullar på, det lammas, jag flyttar in och ut ur lammningsboxar. Fodrar och vattnar. Åker runt på beten och skönt nog går det inte åt lika mycket vatten längre, skriver upp vilka som betäcks, byter beten, väger lamm. Stängslar mm.

 

I år fick vi vänta till den 7 augusti med att gödsla ut i ladugården. Först hade Emil inte tid och sen hade vi inte tid. Det gör ju inget att det ligger där men det ser ju lite trist ut.

Den 8 augusti. Först vill jag börja med att säga att de flesta tackor som lammar gör det helt utan problem och allt är klappat och klart när vi kommer, ungarna är torra, mätta och ligger och sover. Sen förekommer det ju alltid lite problem och det är ju dem djuren man sitter och väntar på, får hjälpa vi lammning och inte bara väntar på att ungen ska äta eller ser att han gör det utan man hjälper till så man kan konstatera att han fixar det. Det är oftast då i väntans tid kameran kommer fram och åter igen har man dokumenterat något som inte gick helt lätt. Som den här lilla där bara nosen stack ut och där jag fick gå in och hämta ett framben och med huvud och ett framben kunde jag dra fram ungen. Här är tackan lite medtagen så jag hjälpte ungen att äta medan mamman fortfarande låg ner. Sedan väntade jag ett tag till innan jag flyttade dem till egen box. Hade jag inte varit tillgänglig hade hon troligen fixat det själv även om båda benen var bakslagna men när vi finns till hands tycker vi att det är onödigt att hon ska behöva ta så på sina krafter och det finns ju risk för att hon inte klarar det eller det som händer är att ungen inte klarar det.

Idag hyrde jag också ut några hästar. Anna var jättesnäll och hjälpte ryttarna inför ritten. Eftersom vi inte hinner med att följa med på turridning har vi nu bestämt att vi faktiskt kan hyra ut bara häst i lite större utsträckning.

Den 9 augusti när jag gick och kollade på betäckningsbetet hittade jag ett nytt vatten och vipps så hoppade Edit naturligtvis i och simmade. Det är verkligen jätte bra med dessa viltvatten för då behöver vi inte tänka på vatten.
Den 10 augusti fick de första 26 tackorna med lammungar komma ut i spenaten.

Nu är det inte många kvar som ska lamma.

 

På eftermiddagen vägde vi alla lamm och det är vid dessa tillfällen vi kan konstatera att alla lamm finns. Här håller vi på att samla ihop dem.

Vi har 12 st som tappat sina id brickor så de är markerade med olika färgmarkeringar och jag har försökt pussla ihop det så bra det går och vid nästa genomgång ska de få öronbrickor igen.

Den 11 augusti. Lite härliga bilder på tackor och lammungar.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Livet är bra härligt tycker nog den här lilla.

 

 

 

 

 

 

 

 

Alla och då menar jag verkligen alla ser ut som små suffolkungar, alla har likadan kroppsform, likadana öron och likadana svansar det är bara färgen som är lite olika, de flesta är dock lite beigeaktiga på kroppen med något mörkare huvud, ben och svans. Kan inte låta bli att tänka på professorn som uttalat sig i våras. Nu ser inte en enda unge ut som en finullsunge och det är ju inte så konstigt det var ju bara suffolkbaggar som betäckte.

Den lilla i bild är nästan helt vit, funderar nog på att behålla den.

 

Den 11 augusti lammade den sista tror jag men jag är inte helt säker för det är möjligt fram till den 28 augusti.

Den 12 augusti släppte vi ut de som inte lammat så de får gå i trädgården bakom huset igen. Det är väl några hängjuver som jag inte är säker på men jag tror inte det.

På kvällen red flickorna klubbdistans på Embargo och Pilot i Lojsta, kul att dom hittar på grejer och vill ta med hästarna. Tyvärr kunde vi inte åka och titta då vi efter sommaruppehåll hade sista vallhundsträningen.

 

Den 14 augusti fick resten av de som lammat komma ut. Vi skippade hunden och kunde konstatera att det gick lättare att fösa med sopkvasten. Det är inte lätt att flytta på tackor och lammungar. Ungarna fattar inget och mammorna blir oroliga.

 

Resten av dagen den 14:e tillbringade vi i Visby och besökte medeltiden. Här satt vi på stranden och tog igen oss en stund. Till kvällsmat blev det grillat vildsvin.
I går den 15 augusti var Göran ner och kollade betäckningsläget och hittade en tacka som just hade lammat. Oj då, visst hon gick i gruppen med bagge i mars men hon fick aldrig någon stämpel och baggarna hade stämpel hela tiden. Dessutom hade hon lammat den 20 januari men det gick inte så bra så det var därför hon gick i gruppen och därmed tyckte jag att det var helt ok att hon inte var mogen för brunst ännu. Dessutom kollade vi alla juver i samband med klövklippningen den 30 juli och jag vet att jag kollade särskilt på just denna för jag hade sett lite blod bak på henne dagen innan och trodde att hon varit dräktig ändå och kastat då det inte fanns någon lammunge men vi konstaterad att hon nog rivit sig på något och något juver var det inte att tala om.  Allt var i alla fall helt ok nu och det lilla tacklammet mådde bra och ser för övrigt ut som en suffolk unge ska. Vi hämtade hem dem och släppte ut dem tillsammans med de andra som lammat. En bonus unge kan man säga.

Det är ju tur att vi har möjlighet att skanna inför vinterlammningen. Tydligen ska det finnas möjlighet att bara göra en dräktig eller inte skanning på andra tider nu så kanske ska vi fundera på det längre fram när det kommer att handla om fler djur som betäcks i mars.

Betäckningen flyter på bra och det är många röda stämplar. Jag tror vi har lyckats riktigt bra med brunsstimmuleringen, alltså bråkat omkring med tackorna som det blir vi klippning, klövverkning, vallning, byte av bete och 6 teaserbaggar i 14 dagar. Att sedan ha en stor grupp tackor är också bra för börjar några brunsta så hänger de andra på. Det är också bra att ha många baggar för dom konkurrerar med varandra och blir mer aktiva. Vi har även flyttat tackorna till det övre strandbetet på Gans och där är det så mycket buskar så nu går det inte att gå omkring och skriva upp vilka som fått stämpel och då vi ju ändå skannar så kan man se stämplarna som ett hjälpmedel för att se om det brunstar och betäcks bra i gruppen. Dessutom vet vi ju nu att det inte behövs stämpel för dräktighet och det gäller ju tvärt om också, en stämpel garanterar inte dräktighet.

 

 

 

 

 

 

 

I dag den 16 augusti har jag vägt lamm och sorterat ut och tagit hem de som ska gå i morgon bitti. Det var meningen att Henrik skulle hjälpa mig för Göran blev upptagen med Henrik ikväll men sen var Henrik tvungen att åka tidigare än vad han trott så han ordnade så Åke en annan av våra grannar kom och hjälpte mig.  
20100718

I tisdags badade jag och Göran för första gången den här sommaren. Nere på egna stranden så klart. Helt underbart varmt och skönt i vattnet.

På kvällen fick vi besök av Görans en barndomskompis med fru. Dom hade inte setts på 13 år så det var ju verkligen kul att dom hörde av sig nu när dom var på Gotland. Vi bjöd på lammkotletter vilket självklart uppskattades.

På onsdagen var Göran och jobbade på Ejmunds gård i Roma och på kvällen var vi alla 4 på Scan där det var grillkväll.

I torsdags var tackorna på stranden på rymmen. Det var ner mot vattnet på ena sidan som staketet gått sönder, sista delen som stod kvar efter vintern var borta och sen fortsatte staketet med det ny för i år som alltid är mer eller mindre borta varje vår. Det var in på Åkes mark som tyckte att det gjorde inget om dom gick där för han skulle inte ha ner några djur igen, han är också Krav certifierad så det hade ju funkat men så upptäckte jag att nere vid havet var hans stycke till skillnad mot vårt alldeles dyigt och en tacka hade gått ner sig. Göran var i stan och besiktade pickupen så jag ringde till Henrik som kom till undsättning för jag orkade inte dra upp tackan själv. Som tur var så hade hon antagligen inte legat där så länge för det var inget fel på henne utan hon sprang glatt iväg genom hålet för att leta upp de andra som redan var på rätt sida staketet med Vittras hjälp. Jag hade bett Henrik att ta med sig verktyg och material att laga med så nu är staketet helt igen.

På eftermiddagen åkte vi till Inger och Gösta i Sjauster, ett par timmar på stranden och i havet, fantastiskt skönt, synd att vi inte hann komma iväg tidigare än vi gjorde. Vi stannade på kvällen och blev bjudna på middag. Vi fick hem vår nya spegel och glashylla till nyrenoverade toan i uthyrningen vilka sedan monterades innan de nya gäster kom. Enkelt och snyggt tycker jag.

I lördags kom äntligen regnet och vi fick mycket, ca 25 mm, vår mätare läcker så det är lite svårt att säga exakt. Det åskade och blixtrade en hel del också och det var riktigt nära. Våra nyanlända gäster fick låna 2 stormkök och hämta vatten i Burgsvik, ja vatten hade nog funnits på närmare håll men inte t-spriten, vi hade strömlöst i ca. 7 timmar och då funkar ju ingenting. Själva hade vi en himla tur, lasagnen var precis klar när strömmen försvann.

Sent på kvällen var tackorna på stranden ute igen men på andra hållet och vi kan inte fatta var dom tar sig ut. In med dem igen. Det börjar väl bli lite dåligt med maten på det betet så vi körde ner med 2 hösilagebalar så de har att äta innan vi hinner flytta på dem.

I dag söndag. I bild ett litet pyre vi har hemma, jag visste ju att det antagligen skulle blir regn så jag har gjort i ordning en rastgård vid den gamla hundkojan. Den har också börjat rymma och natten till i dag har hon tillbringat på verandan till gästernas boende och bajsat och kissat en hel del. Nu är det lagat där den rymde men det garanterar ju inget, de brukar hitta ny vägar de små liven.

Vi har ingen tv, digitalboxen gick sönder i åskvädret, till datorn och modemet hade jag dragit ur kontakterna men resten tänkte jag inte på. Våra gäster hade klokt nog dragit ur kontakten till sin digitalbox men inte till datorn men den hade klarat sig.

Vi har även bytt bete på tackor med lammungar i dag, där var det alltid någon på rymmen för det är inte lammnät men nu är det slut med det. Även tackorna på stranden ute igen men nu har vi hittat hålet. Dom hade gjort ett hål där man inte alls skulle tänka sig att dom skulle vilja gå ut och dessutom var det inte många dagar sedan jag kollade ner mot vattnet på den sidan just där och lappade lite men nu var det helt borta mellan 2 stolpar.

Inger, Gösta och deras vänner har varit här och fikat idag och vi fick sålt lite lammskinn.

Och det viktigaste i dag, det är 14 dagar idag innan 1 augusti så vi har släppt ut 6 st teaserbaggar i stora tackgruppen.

20100712

Nu är det för varmt. 29,5 grader i skuggan, och jag håller till i solen och spikar upp lammstängsel. Svetten dryper. Vill ha regn och svalare väder. Vägde lamm på kvällen men här fick vi göra en välförtjänst paus då det bjöds på födelsekalas med bla. mumsig jordgubbstårta hos grannen.

 
20100711

Göran har korrekturläst i dagboken och kommenterade att bergstopparna på Gran Canaria är mycket högre än vad jag kom ihåg. Det handlar såklart om upp mot 1800 meter över havet och ibland lite till.

Det blev inget tornerspel sist, flickorna var trötta dom var ju uppe i ottan för att åka till Nynäshamn, men sen var dom i alla fall uppe sent.

I fredags hade vi hovslagaren här. Vi hade 6 hästar som skulle fixas till och sen kom även 2 grannar över med varsin häst så han höll på här 6 timmar. I bild Embargo och på andra sidan syns Pilot med sina strumpor.

I går lördags bytte vi hyresgäster. Dom som flyttade ut har varit här i 3 veckor och var jättenöjda. Det är ju alltid väldigt roligt när gästerna är nöjda. Vi fick bla. beröm för salen med den öppna planlösningen med kök, matsalsgrupp och sittgrupp och vad bra de hade kunnat umgås där. Vi fick även beröm för att vi har mycket husgeråd och inte lika många glas, koppar, gafflar mm som antal bäddar utan mycket mer och sen var dom väldigt nöjda med trädgårdsmöbeln och jämförde med hur illa det kan se ut. De gäster som kom var här även förra året så dom måste ju varit nöjda också.

Flickorna red lite på Embargo i går här hemma på en vall. Han är inte så lätt att få framåt när man inte är tillräckligt bestämd och det är stor skillnad när man rider ut i naturen men båda flickorna lyckades i alla fall med att galoppera vilket dom tyckte var jätte kul.

Idag är flickorna i Nisseviken och vi sköter djuren som vanligt. Ännu ska vi flytta på lite djur till andra beten. Återkommer kanske med en bild.

Min förhoppning om ett bud till Ikea har gått i uppfyllelse. Min moster och hennes man har läst i dagboken och meddelat att dom köper den spegel och glashylla som vi vill ha och tar med till Gotland när dom kommer nu den 15:e. Toppen bra.

 

 

20100708

Ja då kan man väl anse att jag är i fatt med dagboken men vi har fortfarande hur mycket som helst att göra och det ser inte ut att bli något mindre så vi får väl se om jag nu hinner uppdatera med jämna mellanrum men jag hoppas det. En sak är i alla fall säker att inför nästa års lammning ska det inte se ut som i år. Juni försvann i ett nafs och jag är rädd att juli kommer att göra det också. En positiv sak är ändå att jag är mycket piggare när det är sommar och långa ljusa dagar.

Den 1 juli flyttade vi de 71 tackorna vi har som ännu går med lammungar till ett annat bete. Det är inte lätt att valla in i en uppsamlingsfålla när det är lammungar med och de sista vallade Göran in själv när jag gick för att byta hund. Det blev ganska många lass för det var lika bra att köra iväg när vi hade fått ihop ett gäng och någorlunda fått med rätt lammungar.

Torkan håller i sig så nu när vi flyttat ännu fler djur har det blivit ett förskräckligt flängande med med vatten ut på de olika betena.

Mitt i allt arbete så gör vi i bland något roligt, tar oss en eftermiddag eller nästan en helg men det är inte ofta. I fredags sen eftermiddag åkte vi till Visby och gick på stan ett par timmar. På kvällen åt vi på Nunnan och lyssnade på Beck group som spelar blues. Vi kom inte hem förrän vid halv 2 på natten. I lördags var vi på 40 års kalas hos grannen och i söndags besöket vi Almedalsveckan. Göran hade aldrig varit in på Almedalsveckan och knappt jag heller.

I måndags var det dags att flytta djur igen. Satte upp stängsel på en vall för våra slaktlamm behövde nytt bete. Dom var inte vallningsbara när dom skull ta sig från sin gamla vall via skogsgatan till den nya utan allt korkade igen. Vi fick bryta en stund för vi hade annat bestämt.

Besök på Ejmunds gård, pratat med ägarna och tittat på djurstallar.

Väl hemma igen gick det att få iväg slaktlammen då de nu ätit sig lite mätta i magen i skogsgatan men det krävdes 3 hundar. Ja dom är ganska många så det behövs ett väldigt tryck och då särskilt när det bara är några meter brett.

I tisdags var det dags för vägning av slaktlamm igen. Se bild med sjörövar Göran. Det var nog första gången vi verkligen vägde alla och mot slutet fick jag väga själv med bara hundarna som pådriv och sedan köra hem livdjuren. Göran skulle till Janne och hjälpa till med ved. Vi passade på att sortera ut de livdjur som hamnade i den här gruppen sist vi vande av. Det är smidigast att bara sortera till 2 håll och då det inte skulle gå några slaktdjur den här veckan passade vi på att ta livdjuren i stället. Nej förra tisdagen blev jag så trött på att vänta på att alla uppgifter på Scans on-line skulle komma in och innan de har gjort det kan jag inte få bort dessa lamm från vägningslistan och då ska jag sitta och leta reda på de som inte finns först och stryka dem för hand för att sedan räkna fram exakt hur många vi skulle skicka och sen skulle vi få främmande och hade varken tid eller lust att hålla på med det senare så jag gick in och nollade.

Bilden på pandaungtackan är från i tisdags.

På kvällen tog vi kaffekorg och åkte till Eksta och Kronvalds fiskeläge för planeringsmöte med Ekolamm Gotland.

Både tackor med lamm och slaktlammen har gnagt av sina beten väldigt snabbt. Vi hinner ju inget annat än att vattna, byte beten och kolla till djuren. I går onsdag flyttade vi tackorna med lammungar till ett nytt bete, det tog en himla tid för vi blev tvungna att behandla lammungarna mot fästingar då det är mycket buskar på nya betet, vi vill ju inte som förra året få några som får fästingsjuka vilket är lika med att dom dör kan man säga om man inte hinner ge penecelin. Förloppet är hastigt med mycket hög feber.

Idag har vi satt el på ett nytt stycke och flyttat på slaktlammen. Det blir som strippbete på en stor vall. Nu har Göran åkt till stan för att hämta Matilda och en kompis till henne som kommer med båten. Sen skulle dom väl hitta på något kul och avsluta med tornerspel i Lojsta i kväll. Jag stannar hemma, tycker inte jag har tid ska försöka hinna med lite kontorsarbete och eventuellt ansluta  till gänget i Lojsta i kväll.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

20100707

Det börjar närma sig. Här kommer juni.

Den 3 juni lammade den sista tackan. Nu vet vi att betäcker man sina tackor väldigt sent på hösten eller vintern så är det 100% dräktighet.

Denna dag började vi även på vallhundskurs. Det blir fortsättning för Kim och Edit och nybörjarkurs för Astrid.

 

Göran har plöjt, harvat och vältat några åkrar. En sådan här fin naturupplevelse fick vi den 7 juni när jag kom ner med andra traktorn och skopa för att få undan lite större stenar.

Senare på dagen hann han även att så en av åkrarna, det skulle bli regn så här gällde att få fröna i marken.

Den 7 juni klippte vi också våra baggar. Jag hade riggat med grindar och elkabel ute men regnet hann att komma så in med pojkarna fort. Visst blir dom fina och här är det gamla dorsetbaggen som blir klippt stående, så from är han.
Vägning av slaktlamm i fält. Detta är den 8 juni.

Den 9 juni släppte vi de sista tackorna med lammungar på bete. De 4 sista nappisarna får nu tutta på lammbaren ute istället, vilket gjorde att det dök upp sugna fd. nappisar som jag fick hålla undan.

Även våra 20 baggar fick nytt bete den 9 juni.

Den 12 juni. Äntligen efter att vi fick ta några veckors ledigt från turister så är lilla toan uppe renoverad. Jobbade in i det sista det blir ju lite byggstädning också och lite möbler på hallen hade vi flyttat på så länge. Spegel och hylla ovanför handfatet saknas ännu, verkar vara svårt att hitta det vi vill ha på Gotland. Hoppas att jag kan få bud till Ikea för jag har sett ut vad det är jag vill ha men dom skickar inte glas och speglar.

Gästerna kom på eftermiddagen och nu är det fullbokat hela sommaren.

 

Vallarna på arrendegården är slagna och strängade.

Bild från den 14 juni. Ett antal intensiva dagar då vi körde hem en massa hösilage. På de stora fälten underlättar det väldigt att jag kör fram den blå traktorn så Göran får närmare att lasta.
Den 16 juni. Det är dags att se över staket nere på vår strand. Här har vi Åkes highland cattle som går på betet bredvid.

 

 

 

 

 

 

 

 

Vi får sätta upp nya stolpar och lammnät varje år.

 

 

 

 

 

 

 

 

Nyfiken kalv.

Den 20 juni flyttade vi alla tackorna från dammarna till stranden.

 

Den 21 juni var vi lite kulturella och var på Macbeth på Romateatern.

 

 

 

 

Bilden tagen den 22 juni. Några av året rekryteringsflickor. Närmast i bild en flicka som finns med på bild i december 2009. Det är en suffolkkorsning. Bakom henne ytterligare en suffolkkorsning men ljusare i huvudet även om det inte är så tydligt på den här bilden. De andra 2 hårbollarna är efter köttkorsningstackor och vår dorset/ostfrisiska korsningsbagge.

 

 

 

 

 

 

 

 

En liten dorsettacka. Skulle tro att det är en trillingunge eller den sista för den är inte så stor. Till höger i bild är det nog en som har texel pappa. Har sparat några sådana efter gamla friska trotjänare.

Den 23 juni vallade vi hem alla tackorna från skogen, sorterade ut de 46 som fick stämpel under marsbetäckningen och körde resen till strandbetet. Vi passade på att räkna alla tackorna när de hoppade av vagnen både när vi körde från dammarna för någon dag sedan och idag, de som går hemma på vallar har man ju bättre koll på. Alla var med.

Sedan var det dags för klippning av de som förväntas lamma i slutet av juli och en månad framåt. Alla är nog inte dräktiga men de flesta tror jag faktiskt. Emil fick klara sig själv efter en stund för vi hade vallhundsträning.

Denna dag var all förstaskörd hemma. 560 balar.

Dräktiga tackor på sitt nya bete den 24 juni.
En sista bild på 3 kära nappisar. Dom ville inte visa upp sig. Nu var det dags att vänjas av.

Den 24-27 juni tog vi itu med de 169 tackor som ännu gick med lammungar. Dessa fick vi alltså handplocka för att ha koll på. 98 tackor vandes av och kördes till stranden efter hand. Deras ungar fick komma ut till andra avvanda lamm. 71 tackor får fortsätta att gå med lammungar ett tag till dock ännu kvar hemma. Vi väntar på elnät som vi beställt och som sedan ska upp innan vi kan flytta på dessa.

Ja det var vår midsommar. Nej vi bröt faktiskt efter några timmar både på fredagen och lördagen. På midsommarafton åkte vi till Nisseviken men där var maten redan slut så vi fick åka vidare. Det blev fiket och sedan glass på Burgsviks camping. På lördagen åkte vi till Hoburgen och Majstregården.

 

Den 28 juni tog vi hand om ärvda gamla odugliga balar. Plastade av och innehållet hamnade på stukan.

Sen var det även dags att väga lamm igen. 5 stycken av de som avvandes igår vägde in bra vikter och kändes bra så dessa åkte med till Scan dagen efter.

 

 
Lammskick i ottan som vanligt den 29 juni men det är ju för att djuren ska hinna slaktas redan på förmiddagen.

Sen sorterade vi plast och nät och lastade för avfärd till Havdhem. Jag glömde att säga till Göran att köra försiktigt med tanke på att han fick punktering på vagnen förra året. I år blev det än värre, han ringde och jag fick rycka ut, han blev omkörd av ena bakhjulet. När jag kom fick han just hjälp av den snälla bonden i kurvan innan Havdhem så ekipaget kom av vägen. Det visade sig att det satt felaktiga bult på hjulet men nu har vi köpt nya som passar bättre.

Den 30 juni hade alla elnät kommit så vi kunde sätta upp dessa på betet dit tackor och lammungar ska.  
20100627

Då fortsätter jag med maj månad.

27 tackor lammade, bara dem som gick kvar med sina ungar för länge annars hade vi varit färdiglammade den 29 april. Jag kan ju passa på att nämna att det är ingen fara med ev. inavel men det ska naturligtvis inte bli några livdjur av dessa ungar.

Det fortsätter att lamma både inne och ute. Den 3 maj fick jag syn på en nylammad ute, inga andra tackor i närheten. Hm tyckte mig se en tendens till att tackan puttade på den ena ungen och mycket riktigt det blev mycket tydligare när vi tog in henne och ungarna till en egen box. Tackan är född 2005 så nu gick jag in i datorprogrammet för att se vad som hänt de andra åren och visst 2008 stötte hon bort en av två ungar, jag minns den så väl det var ju plutten och hennes som bara hette 67, 2009 bara en unge så det gick ju bra och sen då samma visa i år. Har hört av andra lammproducenter att gör dom så här så gör dom om det och tydligen var det rätt. Hon är av gotlandsmodell så hon blir ett vackert skinn i höst.

Den 8 maj var jag på möhippa så nu fick jag en lite minisemester på drygt ett dygn.

Den 9 maj kom de första turisterna för sommaren.

 
Den 10 och 11 maj släppte vi ut en hel massa tackor och lammungar på bete, den yngsta lammungen bara 3 dagar gammal och det har gått bra. Dock ännu nylammade och väntande tackor inne med rastgård.

Den 13 maj vande vi av ytterliggare 50 tackor, tackorna fick åka till dammarna, lammen fick stanna inne några dagar.

Turligt nog för oss som jobbar så mycket och har långt till Visby så ordnas det mycket roligt här i Näs. Den 14 maj var det pubkväll.

 

Den 16 maj. Så här ser det ut när husse och matte gått ur bilen.

Denna dag sorterade vi avvanda lamm. Livtackorna fick komma ut i änget på gaveln av huset.

Den 17 maj fick våra 20 baggar komma ut i trädgården bakom huset.

Bilden tagen den 19 maj. Lammunge med speciell färg, jag tror vi fick 2 stycken som såg ut så här, ursöta. Denna är född den 11 maj.
Den 20 maj lammade denna ungtacka, alldeles för ung. Hon blev betäckt när hon var 3,5 månader och enligt böckerna kan första brunsten för en ung lantrastacka ske vid 5 månader och något senare för köttraser. Ja det var ju en sanning med modifikation. Att välutvecklade bagglamm kan vara avelsdugliga vid 4 månader det visste vi ju men det har inte varit något problem tidigare men det beror uppenbart på vilken årstid bagglammet uppnår den ålder och alltså om tackorna brunstar eller inte. 4 av våra 10 rekryteringstackor från lammningen aug/september blev dräktiga, det här var den enda som fick tvillingar. Det tog lång tid så vi hämtade första ungen med bakslaget huvud, tackan bara gäspade. Jag fick torka och sonda och oj sen kom det en nos och även där fick vi gå in och hämta ett bakslaget framben och hon bara fortsatte att gäspa. Jag fick torka och sonda igen. Det hela löste sig sen och hon förstod att hon blivit mamma. De andra unga mammorna hade det lite lättare, jag var med och övervakade på 2 av dem men en hade lammat själv och ordnat allt själv.

 

 

Vi släppte även ut fler mammor med ungar denna dag. Se vad härligt dom har det.

Den 25 maj släppte vi ut nästan alla avvanda slaktlamm på bete och nu är ladugården tom. Det känns väldigt konstigt. Men vi har ju ännu tackor och lamm i ett annat stall.

Den 28 maj kom Filip hem på sommarlov. Även hästarna går naturligtvis på bete vid det här laget.

Här är brudparet den 29 maj vid Jungfrun i Lickershamn. Festen fortsatte sedan i Lummelunda. Vi hyrde en stuga och övernattade. Fantastiskt roligt att få klä upp sig och gå på kalas och det blev ju som en liten minisemester för oss. Tack för en trevlig fest och lycka till med giftermålet.

Tack Henrik för att du tog hand om de sista innevarande 12 tackor och lammungar + hundarna. Som tur var lammade ingen men på kvällen den 30:e var det dags igen.

Och vilken fin bröllopstårta.

20100626

Jag kämpar på för att komma ikapp och här kommer april. Det händer ganska ofta att jag själv kollar i dagboken för att se när vi gjort vissa saker så det är även viktigt för mig att komma ikapp och inte bara hoppa över detta då jag ju inte hunnit med.

I april lammade 50 tackor mestadels ungtackor.

Den 1 april var vi på fest i bygdegården, äggsexa med 3 rätters och dans.

Den 2 april kom Görans barn + Ester för att fira påsken hos oss.

Bild på panda ungen den 2 april nästan 1 1/2 månad gammal.

Den 2 april, baggarna får stå lite trångt igen för nu tog vi hem de nya texelbaggarna.
Dessa hittade jag ute den 4 april, också tidigare än vad vi visste. Allt väl och soliga mornar som denna är det ju inga bekymmer.

Johan och Fredrik åkte hem den 5 april.

Den 6 april skickade vi de första lammungarna till slakt i samband med att vi också vande av de första ungarna från de första 75 som lammat fram tom den 15 januari. Tackorna får gå ut på vallen tillsammans med de som gick på betäckning under mars, några som ännu ska lamma och ungtackorna sen aug/sept. Ungarna får vara inne några dagar för det blir ett sådant himla liv annars. Tackorna tog sig ut ett antal gånger över det dåliga staketet till hästarna och sedan var det ju fri lejd under hästarnas eltråd. Vi fick ställa ut lammgrindar för att få slut på detta hoppande över staketet.

Den här lilla är född den 5 april men bilden är från den 10 april. Mamman ville inte ha den här. Jag tyckte att jag kom när han ännu var helt oslickad och ingen annan tacka var där och störde men nej hon ville inte. Hon går dock kvar för det fanns en unge till som hon ville ha. Provade att adoptera enligt konstens alla regler, lyckades dränka in den genom att ta hål på blåsan på en som börjat lamma och tog sen bort den riktiga ungen ett tag. Allt verkade frid och fröjd ända till dagen efter då adoptivmamman stod och luktade på den ena och sen på den andra och jämförde och nej sen ville inte hon heller. Det fick bli en nappis. Smart unge här kryper han in i en lite vrå som bildads där grindarna som är lediga står bundna längs väggen.
Vi har köpt en till traktor. Vi hyrde en lastbild över helgen och grannens Henrik ställde upp som chaufför. Matilda och Ester fick åka lastbil hem igen. Dom var  tillbaka på ön sent den 10 april så bilden är tagen den 11 april.
Vi passade även på att få hem hundgårdsgrindarna som vi köpte för ett bra tag sedan. Nu ska det bara bli tid för att bygga hundgårdar också.
Den 11 april, här har vi de första avvanda lammungarna.
Den 13 april var det dags att köra sväm på vallarna. Nu behövs det en traktor med många hästar. Det blev ett par långa dagar för Göran. Jag passade hemma och körde ut med fältlunch. Riktigt mysigt faktiskt.
Det spelar tydligen ingen roll hur stor lammunge man är, på foderbordet ska man vara. Bilden tagen den 14 april.
Det går lika bra med syrad komjölk. Det här är en av ungarna som föddes den 12 februari lagom när vi skulle åka till Gran Canaria och där mamman inte ville ha någon av sina 2 ungar och där den andra adopterades eller hade väl antagligen redan blivit stulen av en som sedan lammade först 6 dagar senare. Den här fick ju Kenneth och Fredrik se till att den fick råmjölk och sedan börja med napp och lammbar. Fotot från den 14 april.
Den 20 april. Perfekta viloläget, nära till maten.
Dorsetbagge den 23 april.
Den 25 april lammade ungtackan Fideli. Hon fixade allt själv men lite hjälp fick hon för när jag upptäckte att hon fått en unge ställde jag henne i egen box tillsammans med den första, det svarta bagglammet så ingen skulle störa henne eller stjäla ungen när den andra ungen skulle komma. Vi höll på att köra djur på bete och hade lastad vagn så jag kunde inte vara hemma och passa. Den andra ljusa ungen är ett tacklamm. Pappa är vår svarta finullsbagge.

Första betessläppet idag. Dessa skulle gå i Gansträdgården som vi kallar det för. Det fanns massor av gräs men ett par dagar senare hade dom rymt så vi fick köra dem till dammarna istället.

Vi har varit i sågen i 2 dagar. Här är det sågmästarna Jörgen och Tore. Jag och Göran lastade bräder på en kärra och tvaitar på en annan (eller bakar enl. Görans dialekt). Bilderna tagna den 26 april.

Den 27 april. Här har vi Fideli igen med busiga ungar som nu är 2 dagar gamla.
28 april, dags för foder igen. 4 ton som blåses upp i en foderficka.

I plåtlådorna har vi rivet hösilage som vi ger till de djur som äter inne. Dom ska helst vara så få som möjligt för det är ett himla slit med det.

Den 29 april tillbringade jag kvällen i bygdegården tillsammans med de andra i valborgskommittén.

Den 30 april började vi stapla virket.

Och på kvällen var det alltså valborgsfirande. Vi i kommittén jobbade på så vi knappt hann att äta själva men roligt var det.

20100622

Då kom turen till mars.

74 tackor lammade under mars så även denna månad blev ganska hektisk.

Den 2 mars släppte vi ut de båda suffolkbaggarna till de tomma tackorna, vilka går tillsammans med sådana som ska lamma längre fram men det gör ingen ting. Nu när vi har betäckning hemma är det mycket lättare att varje dag ta papper och penna med sig och notera när tackan blivit betäckt. Då gruppen med icke dräktiga tackor är väldigt blandad och det är svårt av utrymmesskäl och kravet på utevistelse att ha flera grupper så är suffolkbaggarna perfekta, stora köttbaggar men vår erfarenhet är att lammningarna går lite lättare och det är bra för här ingår det några tackor som aldrig lammat tidigare.

 
Ungen i bild hittade jag på egen upptäcktsfärd bland ovan nämnda djur. Ingen mamma. Men sedan fick jag syn på en ung tacka inne i stallet med ytterliggare en unge men hon var inte intresserad och vi letade bland de andra men ingen annan hade lammat och det syns. Medan vi ordnade med tackan så började denna tockna av så in med den i tvättstugan för badning i kroppstempererat vatten, frotteras och sedan elementet för värmning, ner i frysen för att hämta råmjölk, tina och se till att han fick i sig. Han piggnade till och tuttade på som bara den och sedan fick han vara inne i ett dygn. Den unga tackan skulle inte lamma alls vad vi visste eller så hann färgmarkeringen gå bort innan vi gick igenom dem efter skanning men det brukar det inte göra på de vita djuren det är dom bruna som är problemet där. Dagen efter fick han flytta in till sin mamma och sitt syskon och jag fortsatte att nappa med råmjölk. På kvällen var han dock inte hungrig men helt ok, så jag började ana att mamman nu trots allt tagit sig an honom och det fick jag bekräftat på morgonen efter. Härligt för lammungen och arbetsbesparande för mig. Det är så sorgligt att se de mammor som inte vill ha sin unge och dom kan vara riktigt elaka.

 

 

Bilden tagen den 8 mars. Dom är väl för näpna.
Också den 8 mars. Här har jag stannat till vi grannen och fotat en ganska ny kalv.
I februari och mars hände det vid några tillfällen att en tacka fick tvillingar som hade olika fäder, i alla fall är jag helt övertygad om detta men enligt fårkontrollen som pratat med någon professor så var det näst intill omöjligt och att olikheterna på ungarna skulle bero på olika gener hos tacka tillbaka i arvsanlagen. Sen hade jag ju inte heller sett när ungarna kom ut. Att jag däremot nu har några års erfarenhet av hur ungar efter texel, suffolk och finull ser ut oavsett hur mamman ser ut räknas inte. I år hade vi bla. 2 grupper med tackor där vi hade 1 suffolkbagge i varje. Efter nästan 2 månader tyckte vi att det såg ut att vara lite dåligt med stämplar efter baggens krita och dålig aktivitet så vi släppte också in en finullsbagge i varje grupp. Förra året såg alla ungar efter suffolk ungefär likadana ut när det gäller färg och exteriör. Så även i år fram till det datum då det alltså var möjligt att det istället kunde vara en finullsbagge som betäckt, ja med undantag för Matildas unge som var svart men i övrigt exteriört helt likt en suffolkunge. Så nu började det komma ungar efter finull, vilka då ser ut som finullsungar gjort de andra 2 åren, små, näpna, kort svans och små öron. När då en tacka får en som på pricken liknar en suffolkunge och en unge som på pricken liknar en finullsunge så måste det ju vara olika fäder. Och enligt de kunskaper jag har om kvinnokroppen och hur ägg och spermier fungerar så tycker inte jag att det är konstigt. Jag vet ju dessutom att flera baggar betäcker då vi ju provat med 2 baggar av samma ras men med olika färg på kritorna för att kunna skilja dem åt, löjligt då har tackorna också 2 stämplar med olika färg. Sen var det det där att jag inte sett själva lammningen. Efter ett par år så vet jag att jag hade märkt om någon annan tacka skulle ha lammat och då blivit bestulen på en unge. När det gäller de tackor som fick de här ungarna så var dom skannade 2 ungar, ingen annan hade lammat så ingen hopblandning kunde ha skett, ingen annan var intresserad, ingen annan var upprörd. Och slutligen när säsongen var över så var det ingen tacka över som inte lammat. Nej herr/fru professor det är kanske dags att ta sig ut och praktisera lite i verkligheten. Konstigt nog hittar jag inga bilder, får komplettera med det om jag hittar dem.  
Den 8 mars utspelades denna solskenshistoria.

När jag gick ut för att ta in de olammade tackorna för natten hade en tacka lammat ute, 2 ungar, den ena redan stel och död konstaterade jag medan den andra levde, dock nedkyld och loj. Den döda låg vid ladugårdsväggen och jag flyttade den en bit och då kom ett litet luftljud, det var väl luft som fanns kvar i lungorna tänkte jag. Jag konstaterade vilket nummer mamman hade, tog båda ungarna, släppte den döda inne i ladugården i störbädden och rusade in med den andra för bad i tvättstugan. Göran fick hämta råmjölk i frysen och börja tina den och sedan skickade jag ut honom i ladugården för att hämta febertempen samtidigt som jag berättade att jag lämnat den döda i bädden. När han straxt kom tillbaka hade han den enligt mig döda ungen med sig, den hade fått lite mer liv från den varma bädden men var ju helt klart betydligt mer nerkyld än den jag höll på med. Det var bara att sätta igång och bada den också, frottera och sedan fick den göra sällskap med den första insvept i lammskinn på elementet. Efter några timmar tog vi ut dem till tackan som var intagen och ställd i egen box vid det laget men hon var inte intresserad så vi lade ner lammskinnspaketen i kartongen vi använde igen och pysslade med lite annat i ladugården en stund och sen provade vi en gång till och då så gick det bra. Så vitt jag vet lever de fortfarande och mår bra, dom var i alla fall med när vi släppte ut gruppen på bete den 10 maj.

Den 9 mars var jag tvungen att fotografera det som fortfarande syns av staketet in till rastgården vid ladugården. Längst ner i högra hörnet kan lammnätet anas och en eltråd kan också anas. Elen fungerar dessutom inte då den på andra ställen är begrav i snö. Konstigt att vi inte hade lammungar på vägen men det hade vi inte. Det var längre fram på ett annat ställe där det bara är eltråd och gräset hade blivit grönare på andra sidan som några smet, alltid samma. En gång hade vi tagit in dem och stängt in dem men sedan släppte vi ut dem någon dag senare för alla skulle samlas ihop för avvänjning och med en i täten så stack dom raka vägen till stället där dom kröp ut och stack över vägen och in på grannens vall.
Bilden tagen den 10 mars. Nu är det många lammungar som är riktigt stora samtidigt som det fortfarande lammar för fullt.

Jag är genomförskyld och fick tyvärr hoppa över mormors födelsedag den 11 mars. Det går ju inte att komma och smitta ner gamla människor och inte Haquin heller för den delen som bara är bebis.

Studiebesök i nya ladugården hos Sudermjölk tillsammans med Lrf kretsen den 15 mars eller om det var då vi var där på invigningen, kommer inte riktigt ihåg och det var ganska nära sig i tiden.
Det är tyvärr inte bara trevligheter som händer på en gård. Den här ca 1 år gamla tackan förolyckades när vi fodrade, kröp in under balrivaren som dras bakom traktorn och pang hjulet över huvudet och död. En tröst var ju att hon måste ha dött omedelbart och en annan att hon inte var dräktig det visste vi ju. I och med den snabba döden och att det var huvudet som skadades samt att vi kunde avbloda på en gång så tog vi hand om köttet.
Den här unga tackan skulle inte lamma förrän senare men det var nog lite fel det. Hon gick bland de som ännu mest är ute alltså de som lammar senare och de tomma som just nu går på betäckning. Jag var med hela tiden för jag såg att det var på gång och är det så här fina dagar så är det ju lugnt. Detta var den 20 mars. Det kom en unge till och sedan fick dom flytta in i stallet där vi tagit in tackorna som skulle lamma nu, men där det inte bekräftades förrän i januari och därmed inte tagits in i ladugården.

I ladugården är det bara några få till som ska lamma och de sista plockade vi över så de hamnade i den här gruppen.

En liten siesta
Även bonden tar en siesta.
Den 21 mars tog vi in de som förväntas lamma i början av april.
Och det lammades redan dagen efter. Här är det lilla 09060 en av de få nappisarna sen förra året eller Lill Pluttan som hon ju heter. Hon fixade allt själv. Pyret är pappa.

 

 

Och här ett återseende 3 dagar senare med tackan som lammade ute på vallen den 20 mars.
I almanackan den 26 mars har jag skrivit VÅR men det blev sedan många bakslag.
Vi har gått i skogen, ja mest Göran men även jag. Göran fäller träd och jag går med röjsågen. Bilden är tagen den 28 mars.

 

Den 31 mars kom Filip hem på påsklov.

Suffolk baggarna togs också bort från betäckning. Det var ingen av tackorna av de som lammade i augusti och september som kom i brunst och därmed kan vi nog konstatera att alla och inte bara de som skannaren såg är dräktiga. Det gick 51 tomma tackor i gruppen + 7 som det inte gick så bra för i ladugården, döfödda eller fick stulna ungar som dom sen inte ville ha. Av de 51 är det 45 som fått stämpel och av de 7 fick 3 stämpel för de andra 4 hade det nog gått för kort tid men det gör inget dom får träffa bagge i augusti istället. Nu är det bara att hoppas att resultatet och antal tackor som lammar blir bättre än förra försöket med betäckning på fel årstid.

Vi har också hunnit med att ha lite trevligt umgänge med olika grannar i mars. Vi är verkligen glada över våra grannar och över människorna här i Näs rent generellt mycket trevliga.

20100622

Ja då ska jag se om jag kan få in händelserna i februari också.

I februari var det bara 38 st som lammade. Nu minns jag inte men enligt skannaren var det inte många som skulle lamma i februari och flertalet av dem gjorde ju det redan i januari. Å andra sidan så satte marslammningen igång redan den 10 februari.

Hästarna fick också komma komma hem, även här blev det lättare med vattnet. Men att gå in i sin ligghall det gör dom just inte.

Lammen är ju vana med hästarna men just nu ska den här faktiskt vara på andra sidan staketet.

I bild är det Embargo och Pilot.

 

Ett vintrigt Näs den 3 februari.
Astrid leker i de stora snöhögarna.
I början av februari började vi rensa upp bland alla inventarier som följde med gården.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Mest en massa skit, bla några kasserade traktorstolar.

Bilden tagen den 4 februari, det blev ett hopp på 4 dagar i lammningen och vi har tomma boxar igen.
Skrothögen på baksidan växer.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Svårt att se och att få någon uppfattning men har man sett in i verkstaden innan så är det enorm skillnad men än är det inte klart.

 

 

 

 

 

 

 

 

Jag fick ljusa upp dessa bilder väldigt mycket för att det ska gå att se.

Vårt hus i vinterskrud den 5 februari.
Här en lite bättre bild. Vi har städat ur 2/3 av verkstaden och den sista 1/3 får vi ta i sommar. Här blev det sedan helt tomt.
Den 11 februari ca. kl. 01.20 kom Fredrik och Kenneth till oss för att under några dagar sätta sig in i lammskötsel.

Och inte nog med det kl. 01.30 den 11 februari kom texelbesättningen som vi köpt och väntat på jättelänge. Vi lastade om dem direkt och körde iväg till lammhuset på arrendegården där vi förberett. Det är 10 tackor och 6 baggar.

 

Den 12 februari var det en tacka som hade lammat och som inte ville ha någon av sina 2 ungar, antagligen var det någon annan tacka som stört. Dom fick äta om jag höll i tackan. Sen kom en annan olammad tacka och var väldigt intresserad men bara av den ena. Hon fick då den och tog hand om den som sin egen, kollade att hon hade mjölk, själv lammade hon inte på 6 dagar. Hon skulle bara ha en egen annars vet jag inte om jag gjort så. Den andra lammungen fick Kennet se till att den fick råmjölk från sin riktiga mamma i 2 dygn och sedan flyttades den till första uppsamlingen och fick lära sig nappflaska och lammbar.

Den 12 februari på kvällen börjar en mycket välbehövlig semester för oss. Båten till Nynäshamn och vidare till ett hotell på Arlanda.

På bilden den 13 februari har vi anlänt till Gran Canaria och firar med varsin San Miquel. Helt underbart.

Vi bodde i San Augustin, lagom lugnt för 2 gamlingar och inget discodunk.

Det var bara ett stenkast från Playa del Ingles så vi promenerade fram och tillbaka flera gånger.

Vi bara fortsätter att njuta.

Vi tog lokalbussen och tillbringade en hel dag i underbara Puerto de Mogan.

En dag hyrde vi bil och körde rakt norr ut tvärs över hela ön, upp för bergstoppar och ner i dalar. De högsta bergen är upp mot 1800 meter över havet. I de norra delarna blev det lite mer lantbrukslandskap.

På hemvägen körde vi längs kusten på den västra sidan. Slingriga vägar upp och ner längs bergskanterna med havet nedanför. Riktigt otäckt bitvis och där började det också bitvis både regna och blåsa ganska rejält så den sträckan är inget man gör om igen.

Göran börjar bli lite rastlös i kroppen.

En dag tog vi lokalbussen till Las Palmas, det är ju en stor stad så det är ju inte så lätt att bara hamna någon stans men vi lyckades i alla fall med ytterliggare lokalbuss ta oss till turiststråken och det får man ju nöja sig med när det bara är över dagen. Det fanns en lång härlig strandpromenad som vi promenerade på blandat med stopp för glass, öl och mat. Konstigt nog tog jag tydligen inga bilder den dagen eller kanske var batteriet slut jag kommer inte ihåg.

Under en vandring mellan San Augustin och Playa del Ingles.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Sanddynorna väster om Playa del Ingles, kommer inte ihåg vad det heter just nu.

Under den här veckan låg vi inte alls och pressade på stranden, vädret var blandat, regnet kom den dag vi hyrde bil och i San Augustin den dagen vi åkte till Las Palmas och där sken solen.

Den 20 februari bar det hem till Sverige igen.

Natten till den 21:e bodde vi hos Ulrik och Åsa som för övrigt inte tyckte att man behövde stressa för att hinna till båtbussen. Det hela slutade med att vi fick ta taxi till Nynäshamn. Vi måste precis ha missat tunnelbanan för det tog väldigt lång tid innan nästa kom och sen var det kört. Eller så berodde det på det snökaos som var vilket vi nog inte riktigt fattade förrän vi var på centralstationen.

Hemma igen den 21 februari med varsin bondbränna.

Här har vi en trillingunge som fötts när vi var borta. Ser ut som en panda och blir kvar här på gården. Den ena brodern ser ut som en kalv och den andra är helt vit.

Kenneth åkte hem dagen efter, ganska slutkörd tror jag.

Fredrik stannade i några dagar och åkte med Göran som ville åka till Laxå några dagar för att träffa de andra barnen.

Inga-Britt fick komma hit för ska jag ens få någon mat när jag är själv så måste jag få hjälp och Göran fick åka hem en dag tidigare än han tänkt.

Den 24 februari, snövallarna fortsätter att växa.
Texeltackorna

 

 

 

 

 

 

 

 

 

och texelbaggarna.

20100620

Hej igen!
Vi har haft så mycket att göra att dagboken blivit lidande men nu har jag förhoppningen att i lite korta drag komma i kapp och berätta lite av allt som har hänt sedan sist. Totalt har vi bla haft 300 tackor som lammat.

Januari var oerhört häktiskt med 111 lammningar fram till den sista januari. I allt detta var Göran tvungen att tillbringa 2 dygn på fastlandet och det var just dom 2 dagar det lammade som mest, jag tog helt slut och det har suttit i i flera månader.

Under lammning jobbar vi hårt, det är lammningsboxar som ska fyllas och tömmas, tackor och lammungar ska flytta till en större gemensambox för att sedan flyttas till ytterliggare en helt annan del av ladugården. Det måste halmas var och varannan dag mm.

Nu har jag jobbat på en stund och skickar ut januari cyberrymden.

På första bilden en lammunge som är alldeles skrynklig och har för mycket hud men det ska väl fyllas upp. Det ser i alla fall väldigt kul ut.

 

Här är det första gänget som vi flyttat till en annan del av ladugården, det var den 8 januari. Efterhand blir den här delen sedan större och större på bekostnad av de olammades yta men dom blir ju färre och färre.

Den 8 januari blev det också äntligen tid så vi kunde vänja av bagglammen som föddes i augusti och september.

 

 

 

 

 

 

 

Något jag väl aldrig trott mig få se. Men nej Vicky gillar inte hundarna och inte Nisse heller för den delen.

 

Här har vi en nyfödd unge den 11 januari.

 

Den 12 januari har vi redan fått bygga ut till de lammade.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Den 12 januari lammade den första dorset tackan.

 

 

 

 

 

 

 

Och vi som är vana med så jätte söta lammungar och det kan man ju inte säga om den här men vi är ändå väldigt stolta.

 

Och det hände igen.

Nu har vi dock tagit beslutet att det är slut med hundar i soffan. Inte för katternas skull men det är skillnad på att ha en eller två hundar och vi har fyra.

 

Den 13 januari vande vi av tacklammen från augusti september. Det är ju meningen att tackorna/mammorna ska betäckas igen i mars.

 

Så här trivs Vicky bäst.

 

Den 16 januari lammade den första som var väntad i februari enligt skannaren och sedan kom det ganska många av dem.

 

Den 17 januari lammade tackan Matilda. Pappan är suffolk och detta är första gången någon tacka oavsett hur hon ser ut inte har fått en unge som någorlunda liknar en suffolk i färgen, å andra sidan har ingen mamma varit så här mörk. I övrigt rent anatomiskt ser den ut som alla andra soffolk ungar med lång kropp, stora sloköron och lång svans.

 

 

 

 

 

Första dorsettackan 5 dagar senare. Hon fick alltså trillingar, 1 bagge och 2 tacklamm vilka alla kommer att leva vidare här på gården.

 

 

 

 

 

 

 

Den 17 januari fick dorsebaggarna flytta in till de andra baggarna då vi behövde deras stall till andra. Här står dom trångt  så dom får bekanta sig med varandra utan möjlighet att ta sats och stångas.

 

Den 18 januari öppnade vi dörren och tackor och lamm fick komma ut.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Jag tyckte att jag tagit så mycket härliga bilder ute i snön men när jag nu gått igenom alla bilder så saknar jag dem eller dom har väl inte blivit bra, men den här var ju mysig.

 

 

 

 

 

 

 

 

Och så mycket plats det blev för lammungar med spring i benen.

 

Den 22 januari vallade vi hem alla tackor från skogen, det var dags för skanning igen. Det är bra med dom här genomgångarna av djur även på så sätt att man får koll på att alla djur är med och det var dom även denna gång.

Väl hemma blandades dessa upp med de dryga 30 som nyligen blivit avvanda sedan lammning i augusti och september. De som lammat då i augusti och september hade tydliga färgmarkeringar så meningen var att dom bara skulle springa rakt igenom utan skanning men det hade hunnit bli så pass mörkt när Carl kom så jag missade det och det var ju tur i oturen för han kunde se dräktighet på ca halva det gänget. Oj då det var ju inte meningen. Nu när båda skanningarna en i november och en nu var gjorda tror jag det var lite drygt 50 tackor av de som gick med bagge i höstas som var tomma. Och sen blev det alltså lite bonus med vissa. Vi ska ju ha betäckning i mars så jag lär väl märka om resten också blivit tjuvbetäckta för då lär ju tackorna inte brunsta.

Nu får alla tackor bo hemma ett tag, dels är det ju många som ska lamma framöver och det började bli besvärligt med fruset vatten i skogen.

 

Alla morsorna är ute.

 

 

 

 

 

 

 

 

Den 24 januari. Flyttat om och tömt lammningsboxar. Underbart att ha några tomma så man enkelt kan fylla på. Här i mitten ligger en ungtacka som påbörjat sin lammning.

 

 

 

 

 

 

 

 

Första uppsamlingsheatet. Här kan dom vara max 20 tackor med lammungar och nu när det lammar så intensivt så blir det inte många dagar.

 

 

 

 

 

 

 

 

Då var hon färdig lilla 09004. Hon fixade allt själv och jag tittade på.

 

 

Kan inte låta bli att fotografera när dom har så här kul.
Den 26 januari, en härlig bild på de tackor som ska lamma längre fram eller är tomma.

Den 27 januari har jag skrivit snöstorm i almanackan.

Den 29 januari gjorde vi om lite i det vi kallar det röda. Vi sågade ner staketet, vad ska vi med den gången till, det funkar ändå inte att fodra där, trångt och eländigt, för lågt, djuren får ligga på knä och lammungar kryper mellan bräderna och rymmer så man måste stänga av och då går det över huvud taget inte att komma fram med foder. Nej nu blir det istället större golvyta, lika bra förresten för våra djur ska ju äta ute.

Den 30 januari har jag skrivit snöstorm i almanackan igen. I bild är det våra baggar.

20100107

Det är skillnad på lammungar och lammungar. Den här är nu 9 dagar och ett riktigt muskelpaket.

 

 

 

 

 

 

 

 

Sen sist lammade 6, 7 och 8 tackor per dag. På bilden är det 16 st lammboxar. Längst bort samligsbox för de som är mogna för det. I mittgången en tacka tillfälligt uppstallad, det blev en box till här till vänster och innan gårkvällen var färdig ytterliggare 3 boxar på ett annat ställe.

I dag har det lugnat sig igen och 2 tackor har lammat och en är på gång.

 

 

 

 

 

 

Många tackor väljer att ligga ute istället för att gå in.

I förrgår förlorade en tacka båda sina lammungar då hon valde att lamma ute och vi inte fick syn på det i tid. Den ena var redan död och den andra klarade sig inte trots sond och värmelampa. Annars stora och fina. Hon fick dock adoptera en unge igår då jag gjorde ett snabbt beslut då en tacka som inte mådde bra lammade. De flesta tackor väljer dock att gå in och lamma som tur är.

Nu tar vi in tackorna under natten för då kan vi inte gå och kolla hela tiden för då tar vi slut.

20100103

Nytt år igen och det startade med full fart i barnkammaren.

Nyårsafton åkte vi till Visby, gick på bio och tänkte sedan avnjuta en 3 rätters på någon av de bättre restaurangerna men tji fick vi. Dom flesta hade stängt eller så var det fullbokat. I stället fick det bli en av Pizzeriorna som vi besöker ibland. Vi åt dock inte pizza men det finns ju oxfilé och det finns ju oxfilé. Hemma igen som tur var lagom för att ta hand om en tacka som lammat ute. Vid 12 slaget stod grannarna för fyrverkeriet.

På nyårsafton hade vi 3 tackor som lammade och sen har det fortsatt med 3 tackor varje dag så även idag men det är fler på gång och än är inte dagen slut. Det är riktigt rolig att se de tackor som är på gång när dom går omkring i barnkammaren från box till box och spanar in lammungarna.

Vi har monterat värmeelkabel till vattnet i magasinet så där är nu vattenproblemet ett minne blott.

I går var Göran på fastlandet och hämtade Matilda. Dom passade även på att hälsa på Görans föräldrar och en av syrrorna i Västerås. Själv hade jag fullt upp med 2 som lammade på morgonen och hon vi väntade på den 18/12 lammade en brunst senare i går kväll kl. 22. Det var första gången hon lammade och det gjorde hon utomhus på en plats som jag sett att hon rekat in i 2 dygn men jag kom som tur var just när unge 2 kommit ut. Jätte duktig mamma men ville inte släppa till sitt antagligen ömmande juver. Jag sondade ungarna 2 gånger med råmjölk från en annan tacka och efter 2 timmar var ungarna så pigga så dom gav sig inte och då lyckades dom. Jag kom in för dagen kl. 00.10 och kunde konstatera att pannan hade stannat men nu skulle ju Göran komma hem snart. En axel till skruven i vår flisbehållare hade gått av, en utmattningsskada. Det var bara att sätta på elpatronen.

Vaknade idag i ett ganska kallt hus, elpatronen orkar inte värma upp hela det här stora huset. Nu har vi istället riggat om pannan och kan elda med ved vilket passar jätte bra då vi har en hel del ved som bara står och tar plats i verkstaden.

Våra hyresgäster har åkt i dag och det är dom som har tagit de 3 bilderna som visas här till höger. Det blir helt klart bättre bilder med en systemkamera. Fler bilder finns några veckor framöver på www.bluckert.se/olsvenne. Gästerna var så glada att dom fått se både domherrar och en massa lammungar. Lammungen på bilden är årets första nappis. Våra nappisar lever med sina mammor, man kan ju ligga och värma sig på dem.

 

Gott Nytt år på er alla.